I bland blir det som i kväll/natt/morgon att jag verkligen inte kan somna. När ideerna bara plopar fram och man kan inte hålla fingarna i styr utan vill bara ta tag i dem på direkten. I bland släpper jag bara efter och låter det vara så. 

När jag var liten såg nästan alla mina kvällar ut så. Sov väldigt oroligt sov i mina föräldrars säng tills jag var 8-9år och hade massa konstigheter för mig innan jag kom till ro. Då var det här med sömn ett väldigt stort problem. 

 

Nu kan jag känna lite vad gör det om hundra år känsla om man sover sämre en natt och får försaka eller vara trött dagen efter. Ofta blir det jag skulle gjort dagen efter ändå gjort under natten.  När man har haft det problem jag hade som mindre känns en natt nån gång i bland med dålig sömn som ingen big deal. 

 

Nej nu har jag slutfört det som popade upp i min överaktiva hjärna så nu kanske jag på riktigt ska försöka sova.